Månen

Månen har genom historien fascinerat, förundrat och stundtals förfärat människor. Än idag kan vi inte hjälpa att imponeras och beundras över dess nästintill magiska dragningskraft.

Kallad Luna av romarna, Selene eller Artemis av grekerna och månen av oss. Det är det ljusaste objektet på natthimlen. Ett kallt, torrt klot vars yta är översållad med kratrar och full av stenar och damm som kallas regolit.



Det är även den enda himlakropp förutom jorden som människan har satt sin fot på, men förhoppningsvis inte den sista. Mänskligheten besökte månen för första gången med den sovjetiska rymdfarkosten, Luna 2, år 1959. Det dröjde ytterligare 10 år innan den första månlandningen och första människan satte sin fot på månen. Den 20 juli 1969 blev Niel Armstrong för evigt inskriven i historieböckerna när han lämnade sina fotspår på månens yta.

Uppkomst

Månen tros ha bildadats för ca. 4,5 miljarder år sedan men exakt hur det gick till råder delade meningar om. I dag finns det fyra huvudteorier för bildandet av månen.

  • Kollisionsteorin är den rådande teorin om månens uppkomst. Teorin baseras på att en himlakropp i storlek med Mars kolliderade med jorden. Kollisionen skapade en stor mängd stoft och fragment som spreds ut i rymden i en omloppsbana runt jorden. Under 90 miljoner år kolliderade och ansamlades fragmenten till en allt större och större himlakropp som till slut blev jordens måne som vi känner den, med en yta i storlek med världsdelen Afrika.

  • Samformningsteorin bygger på att jorden och månen bildades samtidigt ur solnebulosan. Detta var restprodukter i form av stoft och gas från solens födelse. Ett problem med denna teori är att den inte förklarar rörelsemängdsmomentet mellan jorden och månen.

  • Fångstteorin, som var populär fram till 1980-talet, föreslår att jorden fångade en passerande himlakropp i sitt gravitationsfält. Denna hypotes förklarar dock inte infångningsmekanismen. Ett när möte mellan två himlakroppar resulterar vanligtvis i en kollision eller förändrade omloppsbanor.

  • Den senaste teorin som publicerades 28 februari 2018 i tidskiften ”Journal of Geophysical Research – Planets” bygger vidare på kollisionsteorin. Hypotesen skulle förklara varför månens sammansättning är så pass lik jordens.

Videon visar månens uppkomst enligt kollisionsteorin.

Yta

Månskorpan är i genomsnitt 68 km tjock. Den är som tunnast under Mare Crisium där den är näst intill obefintlig. Som tjockast, 107 km, blir månskorpan på månens baksida, strax norr om kratern Korolev.

Under månskorpan finns månens mantel och en förmodad mindre kärna. Kärnan tros vara runt 350 km i radie vilket motsvarar 2% av månens totala massa. Till skillnad från jorden är månens inre inte längre aktivt. Sammansättningen av månkärnan tros bestå av en metallisk järnlegering med en liten del svavel och nickel.

Största delen av månens yta är täckt av regolit, en blandning av fint damm och småsten. Det finns primärt två olika typer av terräng på månen. De mycket gamla högländerna som är fulla av nedslagskratrar samt en relativt och jämn och yngre yta. Den yngre ytan utgör ca. 16% av månens totala yta. Det är nedslagskratrar som senare svämmats över av smält lava.

Vatten på månen

Den 21 augusti 2018 bekräftade NASA upptäckten av fruset vatten på månens södra pol. Forskare upptäckte det frusna vattnet efter att ha analyserat data som samlats in av NASAs verktyg ”Moon Mineralogy Mapper”. Verktyget identifierade tre distinkta signaturer runt månens sydpol som bekräftar förekomsten av is. Fyndet av fruset vatten kan vara ett första steg mot bildandet av en framtida permanent månbas.

Vatten på månen

Vattnet är markerat i blått


Snabbfakta

Diameter
3 475 km
Gravitation
17% av jordens gravitation
Restid
Apollo 11: 3 dagar

Atmosfär

Tidigare antog forskarvärlden att månen helt saknade atmosfär men nu är det konstaterat att månen faktiskt har en atmosfär. Dock en mycket tunn atmosfär, en så kallad exosfär, som sammanlagt väger ca. 10 ton och består till största delen av väte och små mängder helium och neon.

Läs också: Allt om supermånen

Apollo 8 besättningen var de första personerna i mänsklighetens historia som såg månens baksida


Omloppsbana

Månen har en så kallad bunden rotation som innebär att månen roterar exakt ett varv runt sin egen axel för varje varv den kretsar runt jorden. Denna bundna rotation gör att månen alltid har samma sida vänd mot jorden och en ”baksida” som vi sällan ser. Det var först år 1959 som människan fotograferade månens baksida via den sovjetiska Luna 3 sonden och 1968 blev Apollo 8 besättningen de första människorna som kunde beskåda månens baksida utan fotoapparater.

Månens fulla rotation som sedd av NASAs Lunar Reconnaissance Orbiter.

Vanliga frågor om månen

Månens radie är 1 737 km. Månens yta är ca. 38 miljoner kvadratkilometer stor. En yta större än Ryssland, USA och Kanada - kombinerat.
Månen tros ha bildadats för ca. 4,5 miljarder år sedan.
För Apollo 11 tog det 3 dagar att åka till månen.
Nästa fullmåne inträffar fredag den 10 jan 2020, kl. 20:23.
Nästa nymåne inträffar torsdag den 26 dec 2019, kl. 06:15.
Månen har en yta ungefär lika stor som världsdelen Afrika.
Månens tyngdkraft är en sjättedel av jordens..
Månens bortre sida består mest av ljusa högplatåer pepprade med kratrar.
Temperaturen på månen varierar från +123 grader Celcius på dagen till -233 grader Celcius på natten.

Kommentarer

  • Bli först med att lämna en kommentar!

Lämna en kommentar

Nära dig

Tider för månens upp- och nergång vid en stad nära dig.

Stockholm
16:57
10:43
Göteborg
17:38
10:54
Malmö
17:49
10:34
Uppsala
16:54
10:50
Västerås
17:01
10:52
Örebro
17:10
10:55
Linköping
17:16
10:45
Helsingborg
17:47
10:38
Jönköping
17:28
10:46
Norrköping
17:12
10:44